Handelskammaren gästades denna gång av Roberth Friedman, Country Manager på Israel Foreign Trade Administation. Roberth har över 18 års erfarenhet av handel mellan Sverige och Israel så man kan minst sagt säga att han fått lite insyn i hur det fungerar under årens lopp.
Den israeliska ekonomin har sedan 1948 gått ifrån planekonomi till en idag helt öppen ekonomi och det finns tre huvudsakliga drag som man kan urskilja tidsmässig:
1948-1973: kapitalackumulation, hög tillväxt, priskontroll, rationering, kontroll över växelkursen. Huvudsaklig industri var jordbruk, småskalig tillverkning, importsubstitution (ersätta import med inhemsk produktion)
1973-1985: ekonomisk fluktuation, hög inflation, avregling av policy för utländsk valuta. Huvudsaklig tillverkning skedde inom försvarssektorn och textilier. 1985-idag: Stabiliseringsprogram, strikt budgetpolicy, ny valuta, avregleringar, marknadsanpassning. Industrin har skiftat mot IT och Telecom, Life Sciences, vatten och alternativa energikällor.
Mellan 2000 och 2005 mognade tanken att jordbruksprodukter är för kostsamma att framställa i relation till vad de genererar. Det övervägande kostnadsskälet var vattenförsörjningen som helt enkelt blev en utmaning. Denna utmaning ledde dock till att arbetet med mer effektiva odlingsmetoder och bevattningstekniker inleddes samt att avsaltningstekniken började utvecklas på allvar. På ett övergripande plan innebar det dock att staten beslutade att det inte längre skulle vara en högprioriterad exportsektor.
Under förra året kom ett genombrott då USA som exportmarknad fick se sig passerad av Asien. USA och Europa har alltid varit betydande exportmarknader för Israel men under senare år har Asien blivit en allt viktigare exportmarknad och som nu alltså till och med gått om USA (Nordamerika) i total export. Av den totala exporten går i dagsläget 29% till Europa, 24,5% till Asien och 24% till Nordamerika (främst USA). Dessa siffror inkluderar inte export av diamanter och tjänster.
Idag finns över 300 R&D- och investmentbolag i Israel. Vissa, som till exempel Microsoft och Google, har gått lite längre och även öppnat upp inkubatorer i Israel. Idag ser vi att Beersheva är på framväxt. Arméns cybersäkerhetsenhet på nära 3500 personer är förlagt till staden, Ben Gurion University of the Negev har öppnat upp Homeland Security Institute där cybersäkehet, vattensäkerhet, självkörande bilar och infrastruktursäkerhet är akademiska inriktningar. Inom dessa områden är man världsledande.
1995 exporterade Israel mjukvara och citrusfrukter för 250 miljoner dollar vardera. Tio år senare inbringade mjukvara 30 gånger så mycket som citrusfrukter. Idag går det knappt att jämföra dem. Det spelar ingen roll vilket innovationsindex, ranking eller lista man väljer – Israel återfinns ständigt inom topp fem. De kommande åren kommer vi att se större fokusering inom bilindustrin och fintech. Områden där Israel redan ligger i framkant, som vattenteknologi, kommer att växa ytterligare. Afrika, Indien och USA visar stort intresse för så väl avsaltningslösningar som vattenrengöring.
Framtiden ser minst sagt ljus ut för israelisk teknologi och export.